Ingen titel den här gången

Nu har jag missat att skriva på ett litet tag igen. I alla fall så har jag en någorlunda vettig ursäkt. Jag hade nämligen hemtenta igår, 24 timmar på mig att besvara ett par mycket krångliga frågor kring den feministiska skolbildningen. Inte förrän klockan ett på natten var jag klar, och då hade jag suttit vid datorn nästan konstant i över tolv timmar!

I en blogg är det ju tänkt att man ska lära känna författaren mer och mer. Därför har jag valt att göra ännu ett storslaget avslöjande. Min mamma gav mig en vas för ett tag sen. En väldigt fin vas som tillsammans med en liten kopp kostade 15000 karameller. Vi kan säga att vasen kostade 10 då. Det tycker jag är lite ballt. Den kommer dessutom från ett glasmästeri i närheten av Örnnästet, Hitlers ökända bergslya. Man kan alltså tänka sig Hitler med en identisk vas på mahognyskrivbordet fylld med blommor i alla dess färger, dock inte svarta, bruna, gula eller stornästa. Dess värre har jag inga blommor att sätta i den men som tur är har jag hittat ett helt annat användningsområde för den...

Jag dricker ur den! Man känner sig oerhört mäktig på något sätt. Som en viking!

Självfallet ska man helst fylla den underbara bägaren av kristallglas med öl eller kanske ännu hellre mjöd men hittills har det bara blivit Fun Light Apelsin -Den utan socker.

Mina kärlekar

Jag har ju lovat mig själv att skriva här en gång om dagen minst och igår missade jag så idag känner jag mig tvungen. Problemet är att jag inte haft någon aning om vad jag skulle skriva om, men så kom jag på en grej. Ett revolutionerande avslöjande.

Amelia, Frida, Johanna, Melissa, Annie, Lovisa, Malin, Melissa, Jessika, Nathalie.

Alla tjejerna jag varit kär i! I kronologisk ordning dessutom. Tyvärr fick ingen av dem reda på det =(
Någon dag kanske jag väljer att berätta mer om dessa flickor.

För övrigt känns det sjuk att jag inte varit kär på tre år. En ganska deprimerande tanke.

Imorgon blir det skidåkning för min del. Tack för idag!

Att bli en stor bloggare...

Det känns som ett svårt projekt, men jag skulle älska jobbet. Det finns få människor jag är mer avundsjuk på än Alex Schulman. Han sitter där och skriver om vad som hänt honom idag samt lite allmänna betraktelser. Och skulle någon vara stygg mot Alex - Ja då blir de uthängda i bloggen direkt (vilket troligen är ett mycket hemskare öde än det låter ty bloggens makt skall icke underskattas). Senast i mängden att bli uthängd som "dum" är Paolo Roberto och jag lovar att han kommer må mycket dåligt idag.

Schlagersnoppar

Har inget riktigt bra ämne att ta upp idag. Först tänkte jag spy lite galla över Melodifestivalen, kanske kritisera den urusla Petra Mede för henne ännu uslare skämt. Men sanningen är att jag är för ung för att vara bitter. Så jag nöjer mig med att kommentera kvällens höjdpunkt:

Crash i bandet Heat bär ett par väldigt tajta spandex-byxor.

Aftonbladets reporter: Är det vaddering i de där byxorna?

Crash: Nejnej, det är äkta vara. Det där är min penis liksom... (se klippet på Aftonbladet)

Jag är mycket stolt över att ha noterat detta redan i direktsändning!

Galen tjej

Jag hade fest här hemma igår. Överlag tycker jag att det blev rätt lyckat, de flesta var ändå hyfsat nöjda tror jag, även om en del människor valde att inte stanna så länge. Ett av min problem som festvärd är dock att jag en bit in på kvällen ofta går över till att ragga på någon söt tjej snarare än att vara just en god värd. Mitt val av target igår var dock ett dåligt val...

Jag har inte så mycket att skylla på, möjligen det faktum att jag faktiskt träffat tjejen en gång tidigare och att hon då betedde sig NORMALT. I varje fall så utspelar sig följande scenario runt kvart över två på natten när alla utom hon och hennes två kompisar gått hem.

Vi har precis lagt oss ner för att hångla och jag säger något lite småkaxigt skämt om hennes colombianska ursprung eller liknande. Då får tossetösen för sig att bita mig i läppen, och hon släpper inte! Det gör djävulskt ont och jag säger till henne flera gånger att sluta. Till slut är jag beredd att lappa till henne, på riktigt.

När hon äntligen släpper har jag ett sår på läppens insida som blöder ymnigt. Jag är asförbannad. Då tittar hon mig djupt i ögonen med ett lekfullt kåtaktigt leende och säger: Får jag slicka upp det?

- Skulle inte tro det va. Dags för er att gå hem nu!

Jeez vilka jävla stolpskott det finns där ute...

Snapvisor

Jag har alltid velat kunna lite snapsvisor. Det känns så moget på något sätt att sjunga en liten sång innan man sänker nubben (eller shoten). Och någon dag kanske jag lär mig en.
Det enda jag kan är två fotbollsramsor, för två lag jag inte hejar på eller ens vet något om.

Öka farta sista kvarta, Tidaholm Tidaholm!

och

Kuken, ballen - Eyravallen! (Örebro)

Det här är en nivå av onödigt vetande som aldrig skådats innan...

Att ta en öl

Ibland är det svårare än man tror att hitta någon att "ta en öl" med, som igår till exempel. Jag var mer suparsugen än någonsin innan och fick ta till samma grepp som Calle Schulman precis gjort, fast någon timma tidigare. Helt enkelt skrika det rakt ut i Internet-etern.

Calle Schulman bestämde sig helt sonika för att skriva i sin blogg "Någon som vill ta en öl ikväll?". Svaren drällde in men det verkade som att inget av erbjudandena riktigt passade honom eftersom han en timme senare skrev "Är det okej att dricka ensam, egentligen?"

Och just vid den tidpunkten gick jag i exakt samma tankegångar. Är det okej att dricka ensam, egentligen? Mitt svar blev ja. Jag hade inget val. Ett litet glas vin hade redan blivit upphällt, av mig visserligen, men ändå. Räddningen kom dock blott minuter senare. Helt plötsligt började det blinka gult längst ner på skärmen och det visade sig att min söta granne Hanna visst var sugen på en öl! Skönt att någon ställer upp när alkoholsuget tar över...

Det här var mitt tråkigaste inlägg någonsin. Men vafan, något måste ju vara tråkigast också.