Ingen titel den här gången

Nu har jag missat att skriva på ett litet tag igen. I alla fall så har jag en någorlunda vettig ursäkt. Jag hade nämligen hemtenta igår, 24 timmar på mig att besvara ett par mycket krångliga frågor kring den feministiska skolbildningen. Inte förrän klockan ett på natten var jag klar, och då hade jag suttit vid datorn nästan konstant i över tolv timmar!

I en blogg är det ju tänkt att man ska lära känna författaren mer och mer. Därför har jag valt att göra ännu ett storslaget avslöjande. Min mamma gav mig en vas för ett tag sen. En väldigt fin vas som tillsammans med en liten kopp kostade 15000 karameller. Vi kan säga att vasen kostade 10 då. Det tycker jag är lite ballt. Den kommer dessutom från ett glasmästeri i närheten av Örnnästet, Hitlers ökända bergslya. Man kan alltså tänka sig Hitler med en identisk vas på mahognyskrivbordet fylld med blommor i alla dess färger, dock inte svarta, bruna, gula eller stornästa. Dess värre har jag inga blommor att sätta i den men som tur är har jag hittat ett helt annat användningsområde för den...

Jag dricker ur den! Man känner sig oerhört mäktig på något sätt. Som en viking!

Självfallet ska man helst fylla den underbara bägaren av kristallglas med öl eller kanske ännu hellre mjöd men hittills har det bara blivit Fun Light Apelsin -Den utan socker.